LYCKA & GEMENSKAP Jag funderar ofta på ordet lycka. Lyckan att hitta sin plats här på jorden. Många jag pratat med vittnar om att man känner sig vilsen i att hitta rätt och vad som gör en lycklig. Att få tillhöra en gemenskap är bland det viktigaste för att vi ska kunna leva ett balanserat liv när destruktiva tankar försöker mala sönder vår insida, de dagar som är lite mörkare. Lycka kan handla om att ha ett jobb eller en skola att gå till, eller att man har sin familj, sin släkt och sina vänner omkring sig i de stunder som livets prövningar suger musten ur oss. Lycka kan vara att man känner att man har någon eller något som betyder mycket för en och som förgyller våra liv när vi känner lite ensamhet i mörkret. Kanske är det en vän eller ett arbete som lyfter upp oss när vi ligger tillknycklade på asfalten, ett sammanhang att befinna sig i där vi då och då får komma ut till livet utanför vår ensamhet. Alla behöver vi stunder som får oss att skratta och stunder där vi tankar energi tillsammans med lyckan. Då står vi ut att vara lite nere ibland.

ENSAMHET & ETT SAMMANHANG Att känna sig ensam ibland kan vara bra, då vet vi vad vi uppskattar här i livet. Det är som att man ibalnd längtar tillbaka till vardagen när man haft semester. Men när man inte har något att luta sig mot, när man känner djupt inom sig att det är någonting som fattas en, då går man sönder, bit för bit. Då måste man försöka stanna upp och känna efter. Det kan vara att man inte hittat rätt arbete, man kanske inte har hittat rätt partner, eller så hänger man fortfarande ihop med människor som dränerar oss på energi. Känslan är att man inte är på rätt plats i livet. Antingen är man rädd för att släppa taget, för man vet inte vad som väntar eller så kanske man helt enkelt inte vet VAD det är som är fel… Man bara känner att det är ett stort virrvarr i skallen och i själen.

VI VILL SÅ MYCKET MER än vad vår själ kan bära. Jag upplever, när jag pratar med andra att känslor så som “Jag mår bra, Jag trivs där jag är i livet” är känslor som vi väldigt ofta känner oss väldigt vilsna i. Jag märker att många människor ofta strävar efter någonting bortom nuet, att vi inte är nöjda med det som är här och nu. Att vårt samhälle har så bråttom hela tiden. Nytt jobb, kärlek, pengar och bästa vänner som ska finnas runtomkring lockar och drar i oss. Det är inte ofta jag möter känslan och tanken “jag är mig själv och jag trivs med det sammanhang jag lever i” hos människor, utan det finns alltid någonting som man vill ändra på.
Och det är inte fel att ändra på något som känns fel, men när det aldrig känns rätt, vad vi än gör så måste man stanna upp och rannsaka sig själv och det är lättare sagt än gjort.

Alla behöver vi en plats där vi känner att vi är en del av ett sammanhang och en gemenskap, en plats där vi känner oss accepterade, välkomna och önskvärda tillsammans med andra. Det handlar om att hitta en plats i vardagen där vi känner att “här hör jag hemma”, men det gör vi inte överallt så när vi möts av motsatsen vänder vi antingen snabbt på klacken och flyr eller så trycker vi undan känslan och kör på ändå in i kaklet. Tillslut ligger vi ner oförmögna att resa oss om vi inte stannar upp för återhämtning ibland.

Jag har SÅ många gånger varit där och försökt att sätta mig ner och rannsaka mig själv när det kommit till missnöjet som funnits omkring mig genom åren. Jag har vågat en massa roliga saker, jag har haft ett litet café, en egen salong, prövat en massa olika arbetsplatser och yrken. Men väldigt ofta stöter jag på känslan som påminner mig om att det finns så mycket där ute i världen som jag borde pröva på och jag kommer liksom inte vidare. Ensamhetens klor och känslan av att vara missnöjd griper ofta tag i mig och rycker mig tillbaka till dunklet. Jag har inte hittat mitt riktiga kall (arbete) ännu och jag kämpar för att en dag “hitta hem”. Men då måste man stanna upp och rannsaka sig själv och det är lättare sagt än gjort…  Men idag är jag inte rädd för att konfrontera känslan “ensamhet” längre, utan jag gräver och gräver när den gör sig påmind och snart har jag kanske hittat min skatt.

ATT TANKA ENERGI är något jag gör när jag känner mig stressad och tömd på energi. BADA är något jag gjort så länge jag kan minnas, i varmt vatten, där mår jag som allra bäst. Jag tänder ofta ljus (som sägs hålla oss fokuserade), tappar upp ett bad (vetten renar våra energier som vi samlat på oss under dagen) och tänder ibland en rökelse (som sägs rena våra rum). Jag sätter väldigt ofta på lugn musik och bara relaxar en stund. Nästan varje dag, i varje fall de dagar som jag är ensam slänger jag mig i badkaret. Där  tvättar jag av mig dagens bekymmer och går vidare till nästa blad.

Hoppas ni får en härlig vecka och jag lovar att jag ska skriva lite mer upplyftande texter också.  ?

//Helena