När årets sista dagar närmar sig är det vanligt att man skapar en inre revy utav året som gått.

Det här året är det hemskaste jag  någonsin upplevt. Jag vågar inte säga eller tro att nästa år kommer att bli bättre. Jag vågar inte hoppas längre, en dag i taget är det som gäller nu. När hjärtat vill hoppa ur mitt bröst andas jag lugnt och jag känner hur styrkan inom mig växer. För jag är en kämpe, jag har inte gjort annat i livet än att kämpa, känns det som. Någonting som jag ser fram emot dock, nästa år, är att jag ska växa i mitt mediala, för jag känner att det är dags nu. Jag har smitit undan alldeles för länge nu, jag känner att något pockar på min uppmärksamhet och säger mig att jag ska börja arbeta med det som är min mening här i livet. Så jag ska försöka skriva mer om det i framtiden och önskar att jag slipper skriva om sorger.. bara. Nedan är min revy utav året som passerat.

 Jag vill önska er alla en god jul och ett gott nytt år!

-ÅRET SOM GOTT – KÄFTSMÄLLARNAS ÅR-

Januari:
Första månaden som ensamstående har passerat, mycket sorg och frågor som ska bearbetas.
Mars:
En av mina närmsta vänner bestämde sig för att vi skulle gå skilda vägar. Jag stod där frågandes varför, för att sedan rycka på axlarna och låta henne ordna upp sitt liv på sitt håll.
Maj:
Jag fick ett arbete efter ett års studier där jag trivdes väldigt bra. Kände att allt var i sin ordning. Men…
Juni:
En av de finaste människorna i mitt liv bestämde sig för att inte fortsätta sin vandring här på jorden.
HÄR finns att läsa förutsägelsen jag hade och när vår vardag och längtan efter sommaren föll samman.
Juli:
Jag minns inte så mycket mer än att jag bearbetade min sorg. Norrtäljeveckan är det enda jag minns som något fint tillsammans med mina flickor och min mamma.. 
Augusti:
Begravning där jag kände mig som en åskådare till den sorgligaste filmen någonsin, ett vemod och ångest som jag aldrig upplevt förr. Skakade som ett asplöv och knäna ville vika sig av sorg.
September:
Jag fick sparken från mitt arbete innan jag ens kommit tillbaka från “semestern”. Men som tur var fick jag ett nytt jobb på en förskola där jag arbetar kvar än idag. och stortrivs. Barn är livets mening.
September/Oktober:
Pappa blev sjuk, bältros, infektioner i kroppen. Något jag i en dröm förutspådde, finns att läsa HÄR. 
December:
Pappa ligger fortfarande på sjukhus och kämpar för sitt liv.