Bloggportalen – Andlig Livsstil
Det är endast några veckor sedan som allt kändes mörkt och hopplöst. Det fanns stunder då jag verkligen hatade livet och då jag inte förstod hur man pallar trycket här på jorden när allt omkring faller. . . Vår fina vän pallade inte trycket och tanken på att aldrig mer få träffa han igen gjorde
Det har varit väldigt mycket som hänt runt mig hela detta år. 2016 har varit turbulent år. För ett år sedan separerade jag från barnens pappa efter 14 år tillsammans, 6 månader senare förlorade vi vår bästa vän. Jag fick även ta emot nyckfulla handlingar från några andra människor som betytt mycket för mig då
Fortfarande delar livet ut käftsmällar var och varannan dag, inombords är jag helt blåslagen men det syns inte ett dugg utåt mer än att jag ser trött ut under ögonen. Det sägs att man blir starkare utav motgångar, men botten måste väl vara nådd snart? Jag drömde om att min högra framtand lossna, det var
Igår gick jag till arbetet och fick veta att jag inte längre har ett arbete. Såja, nu börjar saker och ting verkligen arta sig i livet igen! Det känns sprudlande, underbart och det bådar väldigt gott för framtiden. Ensamstående, singel, sorg och förluster. Grattis dåre, du är ju superdupervärdelösdinjävlafjant! Hojta till om det finns nått kul
Idag börjar kraftsamlingen och imorgon bär det av till en av de mest hemska helger som jag/vi upplevt. På lördag begraver vi vår vän. Jag har varit och är fortfarande väldigt nervös för hur jag ska uppleva denna hemska dag. Hur kommer energierna att påverka mig Kommer jag att krascha där framför kistan? Kommer jag att
Rädsla/sorg/vemod har varit påtaglig i flera veckor, jag har haft ont i magen, svårt att sova… Men varje gång hjärtat bultar lite för hårt har jag tillägnat någon minut med 4-7-8-metoden som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. I morgon kommer vår väns fru och deras son, de ska vara hos oss i 2
Dagar av ångest, gråt, saknad och chock… Dagar av reflektion och tankar som bankat hejdlöst fram och tillbaka. Men den här helgen gav mig bra dagar, där jag fick prata, skratta, fnittra och njuta med en av de bästa i mitt liv, en älskad gammal vän sedan gymnasiet. Vi satt först hemma i mitt vardagsrum och
Hjärtat slår dubbelslag, mina händer skakar och jag vet inte om eller hur jag ska uttrycka min besvikelse över livet och ödets grymhet. Ibland, eller faktiska jävligt ofta, känner jag mig så otroligt liten, ensam och besviken på livet, allt och alla som inte längre finns runt mig. Jag vet inte hur jag kan
Det är första dagen sedan vi förlorade dig min älskade vän som jag är ensam. 11 dagar har nu gått oss förbi och jag har haft tjejerna här hela tiden. Vilket nog var bra för mig. Idag åkte dem till sin pappa och det behövs så att han får sällskap utav sina små kärlekar. Idag
Jag önskar att allt var i annan ordning. Men hela tiden kommer nya utmaningar och händelser som tar oss ut i storm gång på gång. Det enda rätta är att följa med i vågornas rullning in mot stranden, lägga sig naken på sanden och önska att hoppets stjärna ska räcka ut handen… Under några dagar kände jag en enorm sorg